Estocholmo


Är avslutat för denna gång och bestod mest av kyla, köer och amerikaner, men även en hel del skratt.
Jag tackar challe och hennes mor för att dom hjälpt mig att lära mig att jag faktiskt kan. Jag kan åka tunnelbana själv utan att hamna i Bålsta och jag kan gå genom stan själv utan att bli rånad. Ja, trots att jag en gång faktiskt hörde hemma i storstan så kändes den helt plötsligt så skrämmande och smutsig. Nu har jag bekantat mig lite och är äntligen påväg hem till kattrumpan.

Hann tyvärr bara med ett träningslinne och en tröja innan bussen ropade efter mig. Men tur var väl det när man inga pengar har.. Nu väntar ringarum, kexchoklad och kaffe. Mums*

Herregud vilka vita tider vi lever i..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0