längtar.
Till lördag, längtar till BBQ och Filipes gitarrspel, längtar till skratt och doften av grillat. Mmm..
Men ändå inte, på tisdag stiger jag och pappa av båten i Brasilien och påbörjar vår resa hemåt. På ett sätt längtar jag tills det att jag kommer hem och kan slänga mig på sängen och klinka på MIN fina ibbe. Dricka vin och invänta sommaren. Träna med sofipropp och dricka öl med Jennie och tvärtom. Vara med mina fina snuff och mamma såklart och alla andra fina. Men fasen vad jag nu inser att jag kommer sakna alla här. Jag har det alldeles för bra och jag har inte märkt det.
Visst är jag supertrött på den dumma filipinska kocken som aldrig lyssnar på mig. När jag berättar hur vi ska göra säger han "yes" och sedan gör något annat bakom ryggen. Han kan inte ett skit om matlagning förutom den filipinska, han sjunger falskt och han berättar sjukt dåliga vitsar.. Men jag ignorerar felen, skrattar och jag sjunger med. Och jag vet att jag kommer sakna även honom fastän jag har sjukt svårt att förstå det just nu.. Jag kommer sakna Mario, mexaren som är galen i allt som har med lime, avokado, chili och tequila att göra. Grymt mystiska Filipe som också är mexare, tredje maskinist, sinnes bra på gura och alltid ler när jag går förbi honom. Mmm. Ukrainaren Sasha, elektrikern ombord. Går upp vid fem varje morgon och drar i roddmaskinen. Har alltid rast samtidigt som mig och ligger den tiden vid poolen i sina kanske lite för små badbyxor ^^. Ler också hela tiden och har världens finaste ögon.. Jag kommer sakna alla filipinarna som backar undan när dom ser mig i trappan och låter mig gå först, sen säger dom "Hey Lilian" och nästan bugar när jag går förbi. Men när jag sen har på mig kockkläderna lär dom mig spela poker i rökrummet och berättar sjöhistorier och om vem som kan dansa bäst. Jag ångrar så att jag inte tagit kort på allt som har hänt. Men jag kommer alltid att minnas denna resa. Jag är så sjukt glad att jag gjorde den.. Huua mig.
Nu går Filipe förbi i trappan med gitarren, han ska förmodligen öva inför helgen. Då blir det även linjedop. Jag och 5 andra går över ekvatorn för första gången och ska få träffa kung Neptun. Gamlingarrna har möte om just detta om tio minuter och jag ska förmodligen gå ner och tjuvlyssna lite.. Jag hoppas inte det blir allt för hemska saker som sker, men man vet ju aldrig ^^.
Ska nu bara njuta av att det gungar och alla saker far runt här inne, allt oväsen från motorer och pipande apparater uppe på bryggan. För snart kommer jag inte höra något längre, jag kommer kunna sova om nätterna utan att rulla omkring och jag kommer inte behöva hålla i mig i "duschmunstyckestången" när jag ska duscha..
Fina fina tankbåt <3
Som det syns så har jag inte fått så mycket färg, jag har mest jobbat och dom senaste dagarna har inte ens solen synts till. Väldigt tråkigt, men jag får se om jag hinner bättra på brännan innan jag beger mig hemåt!
Vi brukar alltid fylla poolen så att ytan är precis vid kanten. Som på alla lyxhotell nu för tiden. Se hur mycket det är kvar när båten gungar litt sådär!
Men ändå inte, på tisdag stiger jag och pappa av båten i Brasilien och påbörjar vår resa hemåt. På ett sätt längtar jag tills det att jag kommer hem och kan slänga mig på sängen och klinka på MIN fina ibbe. Dricka vin och invänta sommaren. Träna med sofipropp och dricka öl med Jennie och tvärtom. Vara med mina fina snuff och mamma såklart och alla andra fina. Men fasen vad jag nu inser att jag kommer sakna alla här. Jag har det alldeles för bra och jag har inte märkt det.
Visst är jag supertrött på den dumma filipinska kocken som aldrig lyssnar på mig. När jag berättar hur vi ska göra säger han "yes" och sedan gör något annat bakom ryggen. Han kan inte ett skit om matlagning förutom den filipinska, han sjunger falskt och han berättar sjukt dåliga vitsar.. Men jag ignorerar felen, skrattar och jag sjunger med. Och jag vet att jag kommer sakna även honom fastän jag har sjukt svårt att förstå det just nu.. Jag kommer sakna Mario, mexaren som är galen i allt som har med lime, avokado, chili och tequila att göra. Grymt mystiska Filipe som också är mexare, tredje maskinist, sinnes bra på gura och alltid ler när jag går förbi honom. Mmm. Ukrainaren Sasha, elektrikern ombord. Går upp vid fem varje morgon och drar i roddmaskinen. Har alltid rast samtidigt som mig och ligger den tiden vid poolen i sina kanske lite för små badbyxor ^^. Ler också hela tiden och har världens finaste ögon.. Jag kommer sakna alla filipinarna som backar undan när dom ser mig i trappan och låter mig gå först, sen säger dom "Hey Lilian" och nästan bugar när jag går förbi. Men när jag sen har på mig kockkläderna lär dom mig spela poker i rökrummet och berättar sjöhistorier och om vem som kan dansa bäst. Jag ångrar så att jag inte tagit kort på allt som har hänt. Men jag kommer alltid att minnas denna resa. Jag är så sjukt glad att jag gjorde den.. Huua mig.
Nu går Filipe förbi i trappan med gitarren, han ska förmodligen öva inför helgen. Då blir det även linjedop. Jag och 5 andra går över ekvatorn för första gången och ska få träffa kung Neptun. Gamlingarrna har möte om just detta om tio minuter och jag ska förmodligen gå ner och tjuvlyssna lite.. Jag hoppas inte det blir allt för hemska saker som sker, men man vet ju aldrig ^^.
Ska nu bara njuta av att det gungar och alla saker far runt här inne, allt oväsen från motorer och pipande apparater uppe på bryggan. För snart kommer jag inte höra något längre, jag kommer kunna sova om nätterna utan att rulla omkring och jag kommer inte behöva hålla i mig i "duschmunstyckestången" när jag ska duscha..
Fina fina tankbåt <3
Som det syns så har jag inte fått så mycket färg, jag har mest jobbat och dom senaste dagarna har inte ens solen synts till. Väldigt tråkigt, men jag får se om jag hinner bättra på brännan innan jag beger mig hemåt!
Vi brukar alltid fylla poolen så att ytan är precis vid kanten. Som på alla lyxhotell nu för tiden. Se hur mycket det är kvar när båten gungar litt sådär!
Kommentarer
Trackback
